Den här veckan har varit den längsta i världshistorien. Den inleddes med en febrig storasyster och eskalerade till luftrörskatarr och öroninflammation. Hostan kom såklart som ett brev på posten och med den kräkset. underbart. Jimmy drog fram madrassen och campade i Majas rum jag och Felix behöll storsängen. Mellan alla sängklädesbyten, kräk-tork och amningar lyckades vi trots allt skrapa ihop lite sömn.
Det är ett under att inte Felix är tvärförkyld ännu. Men vi ropar inte hej förrän vi är över bäcken. Att han sover sig igenom allt är också något vi inte ropar hej om. eller att Maja inte störs av Felix illvrål när blöjan är full om natten.

Men hej kåvepenin och hejdå hög feber ( snart i alla fall) så ska vi väl vara tillbaka på banan igen snart.