Att bekänna färg

Okey. jag har varit rätt kaxig inför majas dagis-start. Nu kryper den VÄLDIGT nära (mindre än 2 veckor kvar) och jag känner minsann att det börjar bli lite nervigt. Det tar sig i uttryck rätt och slätt genom Majas klädhylla. jag avskyr tanken att hon ska bli blöt eller kall för att hon inte har ordentligt med kläder med sig. Eller att de kläder som finns inte är bra nog.

Konstigt. Jag är mer orolig för den biten än inför lämningar och det faktum att hon ska vara tillsammans med andra barn hela dagarna (det ska bara bli roligt). Omsorgsbiten. Det är nog väldigt vanligt. Som förskollärare VET jag att det är väldigt vanligt.
Man lämnar ju liksom över det bästa man har i någon annas händer. och "Inte kan väl någon annan ta hand om henne på samma sätt som vi två". Den logiska sidan i mig säger såklart att allt kommer gå bra och jag är väldigt säker på att det kommer det att göra.

Men mamma-nojjig blir jag.

Kommer de komma ihåg att byta hennes blöja? Kommer de att se till att hon får i sig tillräckligt med mat? Kommer dem SE henne om dagarna? Kommer hennes närhetsbehov bli tillgodosett? Tja....

....Ni som har eller ska skola in vet nog ändå vad jag snackar om ;)

Början på en ny era liksom.

och vi har iallafall en bra overall ;)

Kommentarer
Postat av: Jossan

Och desto ödmjukare blir man inför sitt eget jobb ;))

Kram!!

2012-03-08 @ 09:52:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0