"Att växa och upptäcka världen"
I början av denna veckan började ju hon att få svårt att komma till ro både på dagtid och kväll. Vi pratade löst om "fas" igen här hemma eftersom beteendet verkligen är likadant som vid 19 veckor. Kollade i boken och mycket riktigt vid 26 veckors ålder händer det massor i lilla kroppen igen. och i måndags var Maja 25.
Denna gången träder hon in i vad författarna kallar för relationsvärlden. Den mest betydelsefulla relationen nu är avstånd. Nu förstår hon att avståndet mellan två saker (framförallt mamma-jag och pappa-jag) kan ändras. Att Mamma och Pappa kan gå och lämna barnet kvar. Plötsligt känner sig barnet väldigt liten i stora världen. När barnet sedan börjar bemästra att ta sig frammåt och följa efter på egen hand så kommer detta avstånd upplevas som mindre läskigt.
Det är så klockrent.
Bara de senaste dagarna protesterar maja HÖGLJUTT om jag lämnar henne i vardagsrummet på filten för att exempelvis hämta vatten i köket. jag ser henne men hon ser inte mig. Hon blir inte ledsen men hon "skäller" och svarar jag henne inte på en gång så blir hon ledsen.
Samma nu med soveriet. Man måste ligga NÄRA NÄRA. hon gråter sig nästan till sömns och när hon har "somnat" så måste man ändå ligga kvar en stund extra för hon öppnar ögonen då o då för att kolla så man är kvar. och händerna ska hålla krampaktigt i tröjan på mig när vi ligger o myser. Hon är så söt att hjärtat går lite sönder. och man kan ju bara inte tycka det är jobbigt. Hon vill vara i famnen mer än tidigare och hon liksom kryper på en med armar och kropp emellanåt. nästan som att hon vill krypa IN i mig igen ;-)
Samma sak med vagnen, vagnen som varit ett SÄKERT kort för sömn är det numera INTE. hon vägrar somna och hon blir ledsen även där, idag stannade jag och knölade ner en arm bakom henne samtidigt som jag gungade vagnen och då somnade hon på en gång. NÄRHET.
Nu återstår det att se hur länge denna fas kan tänkas hålla i sig. fyra-fem veckor är tydligen vanligt men den kan även passera på bara ett par. Den som lever får se. tills dess kramas vi. mycket.
♥
man ska inte vara henne till lags hela tiden och ha henne inte i famnen för när ni en dag ska lämna henne på dagis kommer det bli jättesvårt
Kommentaren ovan måste bara vara ett aprilskämt!?
nej det är inget aprilskämt..så är det!!
Men det var nog något av det dummaste jag har hört, vi har haft vårt barn i knät och vi har burit och vyssjat henne till sömns! Hon var det absolut lättaste barnet att skola in på dagis! Hennes fröknar var jätteförvånade över hur smidigt det gick! Så nej-så är det INTE!
Ger man kärlek och närhet så tror jag man skapar ett tryggt barn. Ett tryggt barn klarar sig lättare "själv". Så min filosofi är att kramas, plocka upp vid gråt, mysa, osv så blir livet lättare för alla!
Nu till inlägget, jag vill ha den där boken!! =) Känner igen William i att han protesterar om han inte ser en. Särskilt om man går på stan, skulle kolla i en hylla bakom vagnen och lämnade där med hans synfält och det var inte populärt =) så sött =) Och vad vi myser nu för tiden, så underbart när han kryper upp och borrar in huvudet i halsen på en, kärlek!!
Kul att få inblick i din blogg, visste inte att du bloggade!
/karinoalex
Tack för din kommentar. Det verkar ju vara ett utvecklingssprång precis som du säger. Jag vill också ha den boken men den går inte att få tag på. Tur att man kan googla fram det mesta men vill hellre ha boken att bläddra i.
Blev lite nyfiken på vart i Uppsala ni bor? Jag bor också i stan, i Kvarnbolund.
Vart har du fått tag på boken?! Letar som en tok!!
