Slutade jobbet kvart i fem. Kom hem efter sju. Alla tåg stod still mellan Uppsala och Stockholm pga "olycka" i Bergsbrunna. Olycka i dessa sammanhang brukar vara detsamma som att något pucko slängt sig framför tåget. Jag känner noll sympati. Jag kanske är en hård och känslokall människa som säger så. Men i mina ögon är det så fegt. SÅ FEGT. Och en förskräcklig sak att göra mot sin familj och vänner.

Min sympati ligger istället i det faktum att en människa mår så dåligt att denne anser att detta är enda utvägen. DET är förfärligt. Alla som mår så dåligt borde få den hjälp som dem behöver. INNAN något så tragiskt behöver ske.


Det blev djupare än vad jag tänkt det här inlägget. Mitt huvud är trött.
Jag längtar efter Onsdagen med Maja imorgon och vi ska kramas hela dagen!


(Det är ju möjligt att det är en ren olycka också förståss. Jag har ju egentligen ingen aning om vad som skett)