Det är lite halvjobbigt här hemma nu. egentligen så är Maja en solstråle som vanligt och inte alls gnällig på dagarna, hon kan sitta längre stunder själv och leka bara man är i närheten så man får mycket gjort. Hon somnar rätt bra på dagen och sover som hon ska. Hon är go o gla alltså ♥
Men det här med maten ligger liksom som en sten i skon. återigen finns inga klara svar eller "gör såhär" utan allt man kan göra är att prova sig fram och hela tiden är man orolig att man ska göra fel eller krångla till det hela ännu mer. Eller ännu värre göra så fel så att hon får problem med maten längre fram. Det blir mycket som snurrar i skallen och det tar mycket kraft. Man är tacksam att man är två och jag är ännu mer tacksam att jag har en man (man!) som verkligen bryr sig, kommer med idéer och funderar tillsammans med mig. Ännu en gång blir det klart att vi är ett bra team vi två ♥

Men samtidigt så vet man ju med sig att det kommer vända och bli bra igen sen. Det är bara det att när man är mitt i det så känns det som att det kommer hålla på såhär för alltid!