Akuten

för det första: Allt är hur bra som helst med Lillahaj.


Fredagen började med att en jetlaggad sara fick skjuss till jobbet av en ledig Jimmy. Dödstrött och illamående var bara förnamnet, men jag gav mig tusan på att jag minsann skulle jobba. Lite trötthet har ingen dött av. Klockan halv 2 tog jag tempen. 38,2. bara att gå hem med känslan att "här har man varit ledig i 2 veckor så kommer man tillbaka och sätter folk i skiten fredag eftermiddag" underbar känsla. men det fanns inte mycket att göra.
kräktes innan lunch när maten kom in till bordet. åt lite fil på min rast som sedan kom upp lite tjusigt på perrongen lagom när stockholmståget stannade och släppte av en sådär 50 människor, säkert shälfen av dem föräldrar på grön. ingen tid att gömma sig, bara att gilla läget.

Jimmy hämtade mig på stationen i Uppsala oc vi åkte hem, jag dök i säng och sedan första uppkastningen började jag få ont i lillahaj området. väl hemma och i sängen tilltog allt kraftigt och jag mådde pyton! och såklart orolig! vi ringde sjukvårdsupplysningen och blev runtskickade ett slag sen fick vi åka in till infektionsavdelningen för prover. efter att jag agerat nåldyna (verkigen min favvosysselsättning, inte) så blev vi skickade till gyn när inget visade på något förutom en sänka som sa virus infektion.

på gyn fick vi vänta och vänta, på jordens hårdaste brits och nu hade man ju än mer ont i kroppen än innan! träffade en mycket trevlig läkare och fick både gynundersökning och nytt VUL. efter att jag hållt andan i typ 10 minuter dyker liten upp på skärmen. ett tydligt huvud, mage, fötter och armar. Lillahaj röde på si jättemycket och på bilden vi fick med oss hem vinkade han/hon till pappa!
ALLT var jätte bra med graviditeten och det fanns inga som helt tecken på missfall i antågande. dock hittade dem ett sk. myom en muskelknuta på 2x3 cm som satt framme på livmodern. denna gör ONT när det växwer och den ska moniteras fram till UL i vecka 18. så vi hoppas att den inte växer nåt mer! för det är itne så skönt! trots att det är helt ofarligt och det känns ju klart viktigast!

Nu kvarstog misstankar om blindtarmsinflammation. eftersom feber, magont och inga förkysningssymtom fanns. läkaren valde dock att skicka hem oss istället för att låta oss sitta nere på kirurgakuten i typ 7 timmar till. väl hemma ska vi se om det dyker upp fler symtom och direkt åka in. men so far so good.


febern hänger kvar och jag är mer än kass i övrigt. så inget jobb imorron :( kanske inte heller tisdag. kan bara vänta och se vad som händer. tills febern försvinner.

 

det var uppdateringen från sjukstugan!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0